Browsing Category

Miami Life

Beauty Miami Life

Today’s office

December 12, 2018

Gomorron på er (härborta alltså)!

Jag var äntligen hos läkaren för ett par dagar sedan och fick penicillin och jag börjar FINALLY må bättre. Såhär sjuk såhär länge har jag nog aldrig varit. Har inte tränat på över en månad, och det suger verkligen. Märker på en gång hur mycket sämre mitt humör blir, men så fort min kur är över så är jag tillbaka. Sjukt nog längtar jag som fan tills jag kan överleva Barry’s igen. Utslagen är något bättre också, även om det nog kommer ta lång tid för dem att läka helt. Har placerat mig i ett av husen jag hyr ut idag för att kunna sola lite ifred (ska tydligen vara bra mot psoriasis ju) och inte skrämma förbipasserande. Inte fy skam att få lite jobb gjort här samtidigt.

Sorry för mina fula fötter som fått märken av gympaskorna, men ser ni mitt glittrande jul-lack? Syns inte alls bra på bilden, men det är så himla fint! Essie Toggle To The Top. Hur gulligt med lilla tassen där också? Tänkte att de också skulle få lite pedi nästa gång! Det var en hund bredvid mig på nagelstället som fick sina klor målade, HAHA! Nä, så kul ska vi faktiskt inte ha… Miami alltså…

8 8

Miami Life

Årets julgran

December 11, 2018

Jag är väldigt nöjd med mitt träd i år faktiskt. Trodde inte det skulle få plats i min lilla lya, men skam den som ger sig.. Upp med den och tryck in den bara! Dra in magen Britta så jag kommer förbi och fram!

Var först helt inställd på att jag skulle ha en äkta gran, men det fanns inga fina kvar nära mig, och dessutom luktar dom inte sådär grangott här eftersom dom sprayar dem med nåt så att de ska hålla. Så det fick bli mitt gamla träd, med några nya dekorationer. Det blev ett fågel och mops-träd i år, tydligen.

Hallå, är detta det bästa ni sett eller? En nötknäpparmops! Nu påminde jag mig själv att jag måste boka biljetter till Nötknäpparen om ett par veckor. Det är en årlig tradition, och sådana ska hållas enligt mig. Det kanske man inte kan tro, men jag är ganska mån om traditioner.

Jag har så himla många fina julkulor i min samling, men lyckades inte rota fram alla ur mitt förråd, vet inte riktigt var de tagit vägen, men jag var helt genomsvett efter att ha dragit ut 100 lådor och gav upp till slut. Dock så är granen RÄTT fullproppad ändå.. Nästa år kommer den knappt synas alls om jag fortsätter i den här takten, men visst är det kul med julkulor? Jaa jag vet – TANTVARNING. Kommer sitta där när jag är 50 bast med mina fem hundar, tio katter och femtusen julkulor.

Och så ska man ge sig på årets intelligenstest då, nämligen änglaspelet:

14 14
Doggies Miami Life

BLESSED

December 5, 2018

G2 har börjat installera sig i Miami livet riktigt bra, inte för att det kanske är så svårt?

Han har till och med acklimatiserat sig rätt bra bara på dessa dagarna. Jag var orolig att han skulle må dåligt av värmen, men vi tar våra långa promenader tidigt på morgonen och på kvällarna, och det har funkat super. Han är en sån himla fin hund, nu låter jag ju som en typisk momma, men han är så rolig, smart och lydig. Har faktiskt aldrig träffat en hund med bättre temperament, så himla kär i honom! Men han går efter mig som en svans.. Kan inte ens gå och kissa på natten utan att han kommer och lägger sig på mina fötter när jag sitter på toaletten, typiskt mopsbeteende! Det finns ju en anledning till att många som inte skaffar barn har mopsar istället. De är så himla mysiga med sitt enorma behov av närhet.

Tycker han har börjat tuffa till sig ordentligt också, han är inte rädd för ljud och nervös i nya miljöer som han kunde bli innan. Det enda pinsamma är att han skäller på mörkhyade människor och hemlösa?? Alltså det måste jag vänja bort honom vid! Ingen aning varför han gör så, tycker han att de ser suspekta ut på nåt sätt? Har ingen aning! Sjukt pinsamt är det i alla fall, och jag försöker säga till honom på skarpen med hopp om att han ska sluta upp med det. I ain’t raising no racist!

12 12
Doggies Miami Life Travel

Det var ju inte alls meningen…

December 1, 2018

…att jag skulle försvinna! Det blev bara fullt upp i London och sedan Sverige, inget hemskt har hänt haha! Jag flög tillbaka igår med hunden och HERREGUD vad bra det gick. Jag har seriöst gått och oroat mig över denna flygresa i månader. Hade verkligen panik över att han skulle behöva sitta instängd i den där lilla buren i 11 timmar, men han var hellugn. Jag fattar det inte ens själv om jag ska vara ärlig, jag var betydligt mer stressad än herrn själv.  Han är en ganska “nervös” hund annars, men det beror nog på att han inte riktigt rest eller varit i stimmiga miljöer tidigare. Han var stressad på tåget från Göteborg till Stockholm, och natten innan vi skulle flyga. Han kände att nåt var på g, som ju hundar gör. Han pruttade till exempel ner min kompis Taras lägenhet där vi sov över, men som tur är har ju hon startat företaget Sniph, så det fanns resurser att tillgå. Han var även nervös på Arlanda, men sedan var det som att det släppte. Han anpassar sig väldigt fort, och jag är SÅ stolt över honom hur han klarade flygresan… INTE ETT PIP! Kände mig som en stolt förälder som flyger med sin knäpptysta bebis för första gången… Sånt händer ju liksom inte!

Han var egentligen tvungen att vara i sin bur på golvet, men det satt ingen bredvid mig så jag smög upp honom och öppnade upp så han fick sticka ut huvudet ibland.

Släppte ut honom direkt när vi kom av flyget, och mycket riktigt så blev det en repris på sist jag flög med en hund… Megastor bajs i immigrationen hehe. Det konstigaste var dock att dom inte ens kollade hans papper!? Hallå Trump, vad sysslar du med egentligen? All talk eh? De bad inte om att få se hans pass eller intyg på hans rabiesskydd, bara välkomnade oss båda “hem”… Trevligaste immigrationsmötet jag fått i USA ever måste jag säga!

Hörni, jag lovar att jag ska blogga om resan litegrann också, men just nu mår jag inte så bra och ska försöka vila. Jag har plockat på mig en ordentlig förkylning och även fått väldigt jobbiga psoriasisutslag i samband med det. Jag får guttate psoriasis en gång vart 5:e år ungefär, och det är INTE trevligt alltså… Förutom att det ser helt förjävligt ut så kliar det och svider som fan. Jag och min bebis ska ta oss till CVS nu och se vad vi kan hitta för att lindra. Btw så tror jag att han gillar Miami so far! Sällan har någon hund fått så mycket uppmärksamhet alltså! Jag älskar att folk är så hundorienterade här. Jag kan gå in med honom överallt och folk är bara glada och vill hälsa..  I Sverige fick jag inte ens ta in honom på en mack när jag skulle köpa tuggummi, och folk till och med ryggar för en liten hund på gatan. Jag är glad att vara hemma med honom här <3

21 21
Miami Life

Grisfanskap

November 3, 2018

Jag har haft en hemlös man sovandes utanför mitt vardagsrumfönster (som vätter mot en gränd) i ett par dagar. Han använder rullstol för att ta sig runt och är väl runt 60 skulle jag tippa på. Ted heter han, och jag har varit ute några gånger med mat och Kombucha (alltså bara jag som ger en hemlös Kombucha, men vafan) och småpratat lite. Ni som har följt mig ett tag vet ju vid det här laget att jag har en stor soft spot för hemlösa äldre människor, jag försöker alltid att göra något för dem för jag tänker att det lika gärna skulle kunnat vara mina föräldrar. Han verkade trivas bra där utanför mitt fönster och mig störde det ju knappast, han har bara varit mysig och trevlig mot mig. Idag ser jag TVÅ polisbilar utanför mitt fönster, så jag öppnar det för att höra vad som försiggår. De är där för att schasa bort Ted. De sätter på sina sirener och skriker på honom att han måste ta sitt pick och pack och dra. Jag blir helt mållös och innan jag hinner tänka eller reagera så har Ted hasat sig upp i sin rullstol och rullat därifrån. TVÅ poliser behövdes tydligen för att säga åt en gammal, rullstolsbunden hemlös man att flytta på sig. De erbjuder sig inte att köra honom till närmaste shelter eller hjälpa till på något sätt. Ni undrade vad som är det värsta med USA? Detta ligger högt upp på listan. Kanske allra högst upp faktiskt. Jag klarar knappt av att se sådant här, och hade jag haft mer stake så hade jag skrikit åt poliserna och undrat va i helvete de håller på med, men jag är feg. Jag är en jävla coward när det kommer till poliser, jag har sett och upplevt för mycket för att våga säga emot dem här.

Jag hör att en av poliserna säger (skriker) att mina grannar har ringt 911. Det finns alltså människor som ringer 911 för att det sover en hemlös man utanför MITT fönster. Dessa människor är alltså någon eller några av de jag bor i samma byggnad som. Den tanken äcklar mig. Hela skiten äcklar mig. Men mest av allt äcklar jag mig själv som inte sa något eller åtminstone sprang efter Ted för att erbjuda mig beställa en Uber till dit han nu ville, eller hjälpa honom på något sätt. Allt gick så fort och jag var skärrad. Men nu skäms jag över mig själv, och jag kommer nog inte kunna släppa detta på ett bra tag. Jag hoppas att jag får möta Ted igen så att jag kan göra rätt för mig. Fan Anna, vad i helvete stod du där som en jävla mespropp för…

Jag avskyr verkligen poliserna här med passion. Dom gör ingen nytta alls och jag hoppas att det blir en ändring i deras jävla fittbeteende rent ut sagt. Igår när jag gick förbi Bodega påväg hem, så försöker en polis ragga upp mig samtidigt som han sitter och trycker tacos. Säkert under arbetstid också, det är så dom jobbar här. Dvs inte alls. Den här jävla grisen försöker alltså börja prata med mig samtidigt som han ger mig ett stort tacosfyllt flin. Hans blick brände i min rygg och jag ångrar en sak till nu… Att jag inte flippade honom dubbel-fingret när jag gick därifrån.

16 16
Beauty Miami Life Workout

HAPPY MONDAY…!?

October 23, 2018

Hej hej hörni! Happy Monday! Där har vi ett uttryck jag aldrig trodde jag skulle yttra! Men det har ändå varit en Happy Monday idag tycker jag. Det är faktiskt de flesta måndagar nuförtiden så länge de inte är PMS-måndagar. Jag gillar liksom måndagar nu, fresh starts osv. Ellerrrrrrr så kan det ju möjligen vara så att jag endast gillar måndagar när jag inte varit ute och krökat på helgen… Men idag var i alla fall en sådan måndag, och jag startade den med ett pass på Barry’s. Och gissa vem jag hamnade bredvid? Om inte den här housewifeyn. Så lustigt egentligen, för min kompis Madde propsade på att jag MÅSTE kolla på The Real Housewives of Miami eftersom jag aldrig sett det innan, så det var vad jag sysselsatte mig med i helgen (när jag inte var ute och drack de där drinkarna), och sen hamnar jag bredvid henne idag. OCH, vet ni, det allra lustigaste av allt… JAG ORKADE MER ÄN HENNE! Den här otroligt vältränade bruttan orkade JAG mer än. Hon måste ju haft en vild festhelg eller nåt, men hon stod mest och posade i spegeln och var tvungen att vila mellan intervallerna när jag köttade på… Jag vann liksom. Hallå, milestone!? Hehe, nä, men det kändes faktiskt ganska starkt jobbat av mig. Jag som för ett par månader sedan inte ens skulle tänka tanken på att sätta min ena TÅ inne på Barry’s… Trodde det skulle vara en helveteskammare, och det är det ju förvisso, men fyra pass senare älskar jag det och orkar mer än en Real Housewife of Miami :P

När jag kom hem stod de här utanför min dörr och väntade. Tredje blombudet jag fått på en månad! I’m a lucky, lucky girl. Jag är ju inte så mycket för sånt egentligen, men jag har börjat vänja mig hehehe. Det ÄR helt ok att få blommor varje vecka ändå. Mer romantik åt folket? <3

Men nu blir det faktiskt en veckas ++ vila från träningen, för jag ska nämligen testa CO2 laser! Jag har aldrig gjort någon typ av laser innan, hell jag har knappt gjort ansiktsbehandlingar, men nu fick jag feeling och bokade en tid. Jag har nämligen en mild variant av vad som tydligen kallas för “malar festoons”, och jag har haft det sedan jag var liten men det har blivit synligare med åren. Det är nåt jag stört mig på länge, och nåt jag tänkt på att jag skulle vilja förbättra om jag kan. Jag visste faktiskt inte ens vad det var förrän jag pratade med en dermatolog för ett par månader sedan när jag för första gången testade en “Vampire facial”. Detta var den mest “invasive” behandling jag testat på min hy egentligen, och jag älskade det! Jag är ju ändå 33 år nu, och det är dags att börja ta hand om sin hy oavsett om man har haft tur genetiskt på den fronten. Så nu kör jag helt enkelt! Ska endast göra det runt ögonen, men börjar bli lite nervös… Det ser fan smärtsamt och obehagligt ut ju… Nån som har testat?

Jag kanske kan visa resultaten här i bloggen om ni vill, jag hoppas ju såklart på att det blir en klar förbättring, men jag kanske blir besviken.. Vi får se! Jag kan förresten lova er att jag alltid kommer vara ärlig med er om jag gör nåt skönhetsingrepp, TROTS att jag betalar för det. Jag vet att det är många bloggare osv som inte är det utan mörkar det, och det är faktiskt inte riktigt okej i min mening. Finns inget mer irriterande… Jo det är rätt uppenbart att du har fixat din näsa för den ser helt plötsligt ut som en pommes frites och all shading i världen don’t a pommes frites make… Varför i helvete ljuga om det och försöka måla upp att man är naturligt perfekt? Sånt stör mig som fan och jag kommer aldrig bli sådan.

Jag är dock ganska nervös.. Någon av er som gjort det? Min läkare berättade att hon har en Oscarsvinnande skådespelerska som gör det var 6:e månad! Det planerar jag INTE att göra haha… Jag hoppas ju att en gång räcker, men det är möjligt att det behövs fler gånger? Några erfarenheter därute?

14 14