Browsing Category

Miami Life

Everyday stuff Miami Life

Blandat från mobilen veckan som gått

October 9, 2018

Det var inte min bästa vecka förra veckan. Jag kände mig rätt kass som person av lite olika anledningar, och kom på mig själv med att älta saker som varit mer än att fokusera på framtiden… Skylla på mig själv och inte tro på att jag ju egentligen är en bra och stark person. Jag lät annat och andra påverka mig. Jag har blivit bättre på allt det där, men jag har återfall ibland. Det har man ju, och det måste få vara okej. Jag pendlar mellan att ångra det förflutna och romantisera det. Saken är ju att det inte spelar någon roll, det har varit och den enda vägen är framåt, men man kan inte alltid känna sig stark och trampa stabilt på vägen man vandrar på. Att snubbla till är helt normalt, och jag tänker inte gräva ner mig i det. Att älta är hjärnans sätt att försöka fixa alla misstag man gjort, att rätta till dem, och även om man ju aldrig kommer kunna göra det, så är det enormt svårt att undvika ibland. Jag ÄR ju en ältare, och det är okej, så länge jag inte ältar hela tiden varje dag, så måste jag få tillåta mig själv att göra det lite i smyg då och då. Jag måste ändå klappa mig själv på axeln över hur mycket bättre jag har blivit. Jag är ju en bad-ass motherfucker när jag inte är fast i mitt eget huvud. Och jag är övertygad om att de värsta sakerna som hänt mig, kommer jag kolla tillbaka på och inse att de ledde till de absolut bästa.

Vad gjorde jag annars förra veckan? Jag var på ett Barry’s pass, brände väl en 500 kalorier, och köpte sedan en shake för typ 450 kalorier. Makes total sense? Har blivit LITE mindre livrädd över att jag ska ramla av det där jävla rullbandet och bryta ett ben inför alla superfita jävlar så nu ska jag bara köra på! Jag vill också bli en av de superfita jävlarna som inte alls har några som helst fårhagor att trilla av rullbandet någongång i framtiden.

Har även tagit selfies, såklart. MEN en selfie där jag LER, det hör inte till vanligheterna. Önskar att jag hade haft någon som kunde dokumentera denna händelse genom att ta ett kort på mig när jag tog denna selfien.

Jag har ätit mangoyoghurten från ett av mina favvoställen Apple A Day som ligger runt hörnet från mig, VARJE DAG till frukost denna veckan.

Var även ute en sväng i Söndags med min kompis Chantal och hennes kille som var här och hälsade på från Kanada. Vi var ett gäng som käkade middag på Kiki’s on the River, som hade den absolut OTREVLIGASTE personalen jag någonsin stött på. Särskilt snubben i dörren. Alltså han förtjänade att bli nitad, men jag höll mig till att säga några väl valda ord till honom när vi skulle gå därifrån. Haha, låt oss bara säga att jag inte kommer kunna visa mig där igen, men det skiter jag faktiskt i. Hatar när folk tror att dom kan utöva någon slags makt över en på ett otrevligt sätt när dom är såna jävla småkukade losers själva (vad ÄR det med folk i dörrar!? Seriöst?). Det är helt sjukt att någon ska kunna bete sig på det sättet mot gäster som spenderar TUSENTALS dollar på middag och drinkar. Anyway, I certainly gave him a piece of my mind, och det ångrar jag inte för fem öre.

På mig hade jag mig en ny topp från BCBG. Lite sugen på att köpa byxorna och matcha med också faktiskt.

Och idag var jag på mitt gamla vaxningsställe efter ett långt uppehåll. Har inte vaxat mig på så länge eftersom det är sjukt jobbigt att spara ut, man ser ju ut som 1970, men det är ju så mysigt när det är klart. Vill bara gå och klappa på muffen hela tiden nu… Så len och gosig. Sen att det håller i typ en vecka och man sedan är tillbaka på 70-tal är ju en annan femma.

Printscreenar alltid massa quotes från instagram som stämmer överens med saker jag kanske känner där och då. ÄLSKAR rmdrk… Följ om ni inte redan gör det.

10 10
Fashion/Shop Shop Miami Life

GULBLÅ SLACKERSTYLE

October 5, 2018

Klockan är snart 23.00 här nu och jag kom precis hem från en bio med Emelie. 2 bios på mindre än två veckor, herregud vad händer!? Det är mysigt. Jag gillar mitt bio-jag. Vi såg A Star Is Born med Lady Gaga och Bradley Cooper (som även regisserat). Bradley alltså… Herregud BRADLEY. Jag såg honom på West End i pjäsen The Elephant Man, och han var så bra. Typ naken och SÅ bra (kanske lite extra bra pga nakenbiten). Det var då jag insåg hur duktig skådespelare han faktiskt är. Filmen var helt ok, inte lika bra som jag hoppats kanske, men ändå sevärd. Det känns som om man sett denna filmen ett antal gånger tidigare om ni förstår vad jag menar. Det var inget nytt direkt, men ändå fint gjord. Detta är def början på Lady Gagas filmkarriär, så mycket kan man väl ändå konstatera.

Tidigare idag har jag sprungit runt på ärenden iklädd min vanliga uniform, tights och sneakers hehe! Man älskar ju att vara egenföretagare och inte behöva gå till ett kontor och kan glida runt såhär. TACKSAMHETEN. Och det är skönt att man dessutom smälter in, för helt ärligt går de flesta runt i träningskläder dygnet runt här. USA, jag älskar dig för ditt mode! Idag representerade jag Sverige dessutom.. :)

Processed with VSCO with v5 preset

17 17
Miami Life

Hemma <3

September 27, 2018

Jag fick några kommentarer som undrar vart jag bor nu… Vad som är mitt “hem”. Att ha en bas för mig har alltid varit viktigt. Har jag inte det har jag känt mig otrygg och vilsen… Okoncentrerad och inte på full kapacitet. Jag har ett enormt behov av att veta var som är just mitt hem, någonstans där jag kan boa och lägga upp fötterna. Min borg – mina regler. Det senaste året har jag inte haft det, och det har varit så extremt stressigt. Jag har levt ur en resväska och hoppat från ställe till ställe. Okej typ fyra resväskor, never been a light packer as you may know. Men nu har jag det! Skaffade ett lease på en lägenhet jättenära stället där jag bodde i Miami innan (bodde ju i samma byggnad från dag 1 tills att jag och min dåvarande kille flyttade), så jag kan och älskar området. Det är mitt i smeten men ändå privat. Jag har väl inte bott här mer än i sammanlagt en månad då jag rest en del under tiden, men jag älskar det. Jag känner mig så HEMMA här redan. Det är inte mina möbler, och jag har inte lagt ner tid på att inreda det som jag gjorde i mitt förra hem, men varje gång jag går innanför dörren så ler jag och pustar ut. När man varit utan ett hem så inser man hur skönt det är att ha sitt eget. Det är liksom allt man behöver egentligen. Någonstans att kalla hemma.

Det är en one bedroom i en skitmysig Art Deco Boutique byggnad… Får lite Melrose Place feeling över den? Ni som är gamla nog att minnas fattar. Jag har en av hörnlägenheterna, så jag har ändå privacy. Gud vad jag älskar det här! Trivs faktiskt bättre än jag gjorde där jag bodde tidigare, trots att det var så mycket större, mina möbler och inreding och jag hade en enorm terrass att se de fantastiska solnedgångarna från. Mitt hem nu har en sån fantastisk energi, och trots att det är dyrt som FAN att bo här så är jag så glad att jag kan det. Ensam. All on my own. On my own terms. Jag är tacksam. Verkar vara en återkommande känsla jag har just nu, jag vet, men det är verkligen så jag känner.

Tanken är, om allt går som jag har planerat (vilket ju aldrig är säkert, någon om jag vet hehe) att jag ska spendera mer tid i LA, men ha detta som min bas. Mitt älskade lilla hem, som jag älskar dej! Nu ska jag bara se till att använda ugnen och spisen litegrann, och inte bara leva på alla fantastiska restauranger som ligger runt hörnet från mig. Tänkte ta tag i att inreda det lite mer i min smak så småningom, men just nu är jag bara så glad över att ha någonstans som är mitt. Jag skiter lite i hur det ser ut, bara det är mitt.

I november åker jag till Sverige en sväng då min mamma fyller 70, så om någon har planer på att åka till Miami då så får ni gärna höra av er om ni vill hyra min lägga några veckor till ett bra pris. Eller något annat större för den delen, det är ju vad jag sysslar mer här – Vacation rentals :)

15 15
Miami Life Workout

I live and spin where you vacation

September 24, 2018

Alltså vardag blir ju vardag, var än man har den, MEN man måste ändå se det fantastiska i att man bor på ett ställe där man vaknar lite tidigare en morgon och kan promenixa ner till stranden för att se solen gå upp… eller när man kommer hem sent från nattklubben? Ok, det händer aldrig mig nuförtiden men man kan ju låtsas för en sekund att man är så ung och outtröttlig.

Och när man spontant bestämmer sig för att ta en AW och den ser ut såhär:

Jo men jag måste ändå erkänna att det är ganska nice. Jag reflekterade aldrig över det tidigare, knappt alls under de 5 1/2 åren jag bott här i ärlighetens namn, men sedan tar livet vändningar som gör att man ser på saker på helt andra sätt. Nypa-sig-i-armen-sätt. Till exempel när jag nu senast spenderade 2 månader i Göteborg en helvetisk vinter, då fattade man ju vilken härlighet man levde i. Man uppskattade den, och jag är tacksam nästan varje dag nu. Så otroligt fin känsla tacksamhet är. Jag är tacksam av att jag kan gå i t-shirt till en spinningklass klockan 7 på morgonen och sen promenera svettig hem med en shake i handen. Nåt jag aldrig trodde att jag kanske skulle kunna känna tacksamhet över, men det gör jag nu. Att soluppgångar, solnedgångar och spinning skulle kunna framkalla såna känslor. Känns typ lite som ett mogenhetstecken?

Spinning är lite min nya grej förresten. Trodde inte för allt i världen att jag skulle bli en “sån” som gillar spinning, men mirakel händer tydligen när man minst anar det. Jag har aldrig varit på en spinningklass tidigare, men jag förutsatte att det var en sån grej jag bara skulle hata. Vilken tur att jag blivit mindre judgmental på senaste tiden och bestämde mig för att testa, trots att jag var övertygad om att det inte var min grej. DET ÄR JU HELT MIN GREJ! Låt mig sätta er in i scenen: Det är helt mörkt i rummet. Instruktören (som oftast är en rätt het typ) är upplyst längst fram på ett podium, och så blastar dom musik ur högtalarna. Hade jag insett att jag är 33 år så hade jag antagligen haft öronproppar. Det är ett jävla tjoande och folk som skriker “YEAH! YEEEEAAAAH!” från både höger och vänster. Ja, i Sverige hade nog alla suttit och plågats i tysthet, men det här är Amerika… Här tar man i med peppen från tårna. På mitt senaste pass yeahade till och med jag. Herregud det säger vi inte till någon. Nu är det kört. Nu är man Amerikan. Svetten rinner, SPRUTAR, och ingen ser hur tomatröd du blir i fejan. Man kan bara köra skiten ur sig själv där i mörkret klockan 07.00 en måndagsmorgon, och det finns nog ingen bättre start på veckan. Japp, jag har blivit en sån… En spinnande tacksam jävel.

20 20
Miami Life

Irma, have mercy!

September 8, 2017

Nä, det ser ju inte jättebra ut, helt klart. Men nu är jag ju inte där, vilket på ett sätt känns JOBBIGARE… Har ingen som helst kontroll. Det hade jag ju aldrig haft i vilket fall som helst förstås, men jag hade åtminstone kunnat vara på plats och hjälpa de som jobbar för mig att rusta upp husen för detta djävulskap. Borrar har gått sönder och varenda järnaffär har varit helt länsade på skruvar. Är som sagt något stressad över alla sms, emails och samtal jag fått senaste dygnen, och det lär inte bli bättre. Men nu lägger vi detta i moder naturs händer… Broarna till South Beach har stängts av, allt är stängt till och med måndag, och de som inte har evakuerat är helt isolerade. En tjej som jobbar för mig beskrev det som “apocalypse”.

Jag ångrar nu att jag varit lite snorkig och hånfull gentemot Irma. Eller ja, vi får se på söndag om jag ångrar det, men den nyhetshetsen jag upplevde i USA, och särskilt när Hurricane Matthew var på ingång förra året, var hysterisk. Ett smakprov på vad som komma skulle med Trump. Jag kastade ju mig på sista planet från Bahamas, för att åka hem och kriga med folk på Publix och Whole foods över burkmat. Min kille spenderade timmar med att montera isär alla möblerna på terrassen, och allt vi fick var lite regn. Det påstås att vi inte kommer undan denna gång, men jag hoppas fortfarande att det är fel. Jag blev ordentligt skrämd när min kompis Daniel som förra gången sa “Don’t worry, I have a gun” även han hade satt sig på ett flyg från Miami.

Fan. Det är jävigt scary. Samtidigt kan jag inte låta blir att fnissa lite åt dumma memes…  KAN INTE. Florida, keep safe för i helvete!

11 11
Deep talk Miami Life Travel

En himmelsk poke bowl och ett knallrosa hus…

July 3, 2017

Alltså jag är så glad över min nya dator! Äntligen funkar allt som smort utan att stänga ner och frysa och göra mig i princip komplett galen. Så mycket glädje en fungerande dator kan medföra? Om ändå det vore så enkelt på livets alla plan hehe. Hade så gärna velat ha en rosa Mac, men tyvärr görs de bara med mindre skärm, och jag använder min dator till att kolla på rätt mycket serier osv, så det kändes bättre med en större skärm. Så det fick bli min gamla hederliga Macbook Air till slut ändå. Nu ska jag bara byta ut mobil och kamera också så är jag all set!

Hade en kass natts sömn igår, drömde mardrömmar och vaknade vid varje klockslag. Det brukar vara ett symptom som kommer när jag tar beslut. Vid förändringar helt enkelt… Men jag vet att det går över så fort allt är stadigt. Jag har ju som ni kanske vet svårt för förändringar i början, även om jag vet att det är bra sådana.

Så jag vaknade sent idag, efter ungefär 10 uppvaknanden under natten. I min sista dröm drömde jag om poke bowls. Att jag frossade i flera flera stycken. Så, därför var jag såklart extremt sugen på en när jag vaknade upp. Ni vet när man drömmer om att man frossar och vaknar och ba, jag åt väl inte all det där? Haha! Jag har såna drömmar hela tiden, men för det mesta innefattar de choklad.

Så en poke bowl, det fick bli min stadiga frukost, och dra mig baklänges den satt där den skulle! Fantastiskt god. Hade ingen aning om att de hade dessa mirakelbowls på stället bara över gatan från mig. Nu vet jag och det finns risk för att detta blir min kost några veckor framåt.

Som jag kanske hintat tidigare, så trivdes inte min pojkvän i Los Angeles nåt vidare. Det smittade väl av sig på mig också… Jag är en person som suger åt mig av andras energier väldigt väldigt lätt. Han hade hemlängtan, och med det så började den gro inom mig också. Jag älskade mycket med LA, men det fanns liksom hela tiden i luften att detta är väl kanske inte min framtid, där jag ska köpa hus och få barn. Leva, jobba och frodas. Min kille som är en person som funderar noga, sedan tar han rationella beslut. Jag är tvärtom. I go with the flow och dit dagen tar mig. Dit dagens humör tar mig liksom. Många gånger kände jag att jag älskade LA, att jag VISST ville ge den en chans och försöka bygga ett liv där. Då blev jag förbannad att min kille liksom “höll mig tillbaka och spred dålig energi”. Det är svårt att förklara, men jag var ganska bitter och arg över hur han kände och tänkte om vår framtid. Jag har ju en tendens att kanske inte tänka så långt… Många gånger har denna egenskap tjänat mig ganska bra, men jag är äldre nu. Jag har fler faktorer att överväga.

I alla fall, så sa jag till min kille att jag kunde tänka mig att testa London “om jag får bo i ett rosa hus i Notting Hill”. Där bodde vi nämligen i vintras, och jag gick förbi dessa rosa gulliga hus och kände med hela själen att i ett sånt vill jag nog bo en dag.

Som mannen han är, den där Lee, så fixade han såklart biffen. Nu flyttar vi in i ett knallrosa hus i Notting Hill i början på augusti, och jag har redan min första klient för mitt företag i London. Nåt som han såklart också fixat. Jag har aldrig träffat en mer målmedveten och stundtals väldigt envis (det går väl hand i hand) kille än den här människan. Han har lärt mig så mycket och lär mig allt mer varje dag. Jag fortsätter att förundras över att han vill ha just mig i sitt liv. Att han tänker på vad han tror är bäst för mig och för oss i slutändan. Ibland har jag känt att han motarbetat mig, men när jag lugnat mig så inser jag att han gör precis det som jag skulle kommit fram till efter mycket om och men ändå. Min process är oändligt mycket längre än hans (för att han är typ 100 gånger smartare och medveten än vad jag är).

Med detta sagt så är det inte så att jag lämnar drömmen om LA, tvärtom! Jag har den fantastiska turen att jag kan bo där 50/50 om jag vill och om mitt företag tillåter det. Miami kommer vara dit jag förmodligen kommer behöva åka titt som tätt (men hallå, det är liksom 8 timmar bort), men om jag… förlåt VI vill spendera några månader om året i Kalifornien så finns möjligheten till det också. Jag är ändå så fri och det är fan få förunnat! Detta liv jag byggt upp för mig själv är rätt fantastiskt, ändå. Jag är exalterad inför framtiden, och den med en människa jag respekterar mer än någon jag mött i mitt 32-åriga liv.

37 37